Min vän Brian

Jag måste få berätta om min vän Brian som jag lärt känna under sommaren. Fick besök av honom tidigare ikväll och jag känner sån värme när jag ser honom.
Det kanske låter konstigt men låt mig förklara. Det är en äldre farbror på 76 år som har en underbar hund som heter Boo. Han är en "rescue dog" han bodde hos en familj som inte var så snäll så djurrättsföreningen tog hand om honom och han hamnade så småningom hos Brian. Min Mandy älskar honom och varje gång de ses så är det full rulle. Tom Guinness tycker om honom och det är så roligt att se dem leka. det tog ett tag för mig att komma honom nära men nu så litar han på mig och är glad och gosar med mig.
Men nu till Brian. Som jag sa är det en farbror på 76 år men han verkar o ser mkt yngre ut. Pigg och glad och tar ut Boo på många och långa promenader. Vi träffas nästan varje dag runt 12 tiden vid en fotbollsplan och vi snackar alltid en massa. han påminner lite om min pappa så det är kul att träffa honom. Han är väldigt snacksalig och verkar ensam ibland. Me vi pratar om allt och en sak som har kommit upp är historia och böcker. idag berättade han att han hade en bok som han bara älskade. En bok om persien och grekisk historia. tydligen en väldigt komlicerad bok så jag själv var föga intresserad men jag märkte att den betydde mkt för honom så jag sa att min Martin är intresserad av de sortens böcker. Så ikväll kom han förbi med boken till Martin. Vi bjöd på té och vovarna lekte lite, snackades massor. till slut fick jag säga att våra hundar behövde gå ut och att vi kunde göra sällskap. Vi hade en trevlig kvällspromenad pratade lite mera om ditten o datten sen skildes vi åt. När jag kom hem visade martin boken som han hade fått, inte lånat. Det fanns en inskription i boken där det stod att det var en fin bok till en fin son med kärlek från pappa. Hans son är 47 år och bor hemma med honom efter ett misslyckad äktenskap. Brian är för snäll för att sparka ut honom och gör allt för sonen. det gjorde ont i mitt hjärta när jag såg vad han skrivit för boken var ju till sonen och han uppenbarligen inte uppskattade den. Martin däremot var väldigt tacksam och ser framemot att läsa den. Vi tycke bara att det var lite tråkigt att han kände att han ville ge bort den till en "främling".
Ja ja det var lite om brian men det finns mkt mer att berätta, det är en go man med en väldigt vänlig själ och han har så mkt att berätta. jag uppskattar våra möten och vi skojar ofta om att vi får sluta träffas på detta vis för folk kanske börjar undra. haha, svårt att förklara vem och hur han är men jag är väldigt glad att ha stött på honom och hans fina hund Boo.

kram