8 juli 2010

Varför...

är det aldrig nån som skriver en liten hälsning till mig här? Vet att det några få som tittar in men får aldrig nån kommentar?! tycker det är lite tråkigt. Skulle bli jätteglad om ni visade lite intresse eller iallafall visar att ni finns...

Iallafall. Jag var ut igår med min gamla arbetskamrat S. Träffade på fröken A och det blidde ett himla party. haha Hade kul men önskade att det gick åt lite mindre pengar. Men men man lever ju bara en gång eller?

Denna semster har varit lugn. 2 veckor har gått så fort. Vill men ändå inte tillbaks till jobbet.
Önskar jag kunde trycka på en fast forward knapp i tiden så jag äntligen får vara med min älskling. Det är så tråkigt att vara själv. Har så otroligt mycket att förbereda men vet inte riktigt var jag ska börja. har skrivit ner en lista iallafall med nr etc.



Kontakta:

facket
CSN
engelska ambassaden
skatteverket
skekraft
agria
radio o tv tjänst
uppsalahem
sas- trust forwarding
försäkringskassan
arbetsförmedlingen
swedbank....

nåt jag har glömt tro?? *pust*

7 juli 2010

en liten hyllning...

Måste få lätta på mitt hjärta lite. Är så dålig på att blogga. Det beror oftast på att jag har så mycket att säga, skriva men orkar inte sitta och knappa på datorn. Men detta är viktigt för mig så då ger jag det ett försök.

Det är många i min omgivning som tvivlar på att jag kommer flytta till England. Kan förstå det med tanke på att jag ofta har backat ur stora grejor när det väl gäller. Men detta är något jag har tänkt på länge, det är något jag verkligen brinner för. När Martin först berättade att han tänkte flytta hem så sa jag att jag inte skulle följa med. När han sen väl drog var valet lätt. Varför inte?!

Martin är den mest underbara människa jag har träffat. Han är till 100 % ärlig. Omtänksam smart klok. En otroligt reko kille som gör allt för att jag ska må bra. Han förstår mig och accepterar mig för den jag är. Under de 3.5 åren vi har varit tillsammans har han varit ett stort stöd för mig. När jag inte har haft jobb så har han aldrig pressat mig till att skaffa nåt. Han förstod att jag behövde tid och nu har jag äntligen kommit igång. Vi kan prata om allt och bråkar väldigt sällan. Martin är pensionerad soldat från brittiska armén och är otrolig världsvan. Han har fått uppleva mycket svåra tuffa saker och det har nog bidragit till hans förståelse och ärlighet!

Jag måste erkänna att jag har och är ibland orolig för flytten. Hur det skall gå med jobb och livet i allmänhet borta i England. Men Martin lugnar mig och säger att jag ska ta det lugnt. Han räknar inte med att jag ska söka jobb det första jag gör. Det tar tid att aklimatisera sig och kanske efter 4-5 mån kan jag ta ett deltidsjobb. Huvudsaken är att jag betalar mina studieskulder här hemma och bidrar med mat. Hyra, el och andra räkningar står han för tills vidare. Martin vet hur tufft jag har haft det med depression-, panik attacker etc och vill att det ska gå i min takt. Han vill helt klart leva med mig och vet att det kommer ta tid för mig.




Jag helt enkelt älskar denna underbara man. Finare människa får man leta efter...
han är värd att kämpa för!!

puss på dig Puppy Love!

27 juni 2010

dagar av händelser

Vad mycket som kan hända under två dagar. I torsdags drog vi, mamma pappa o syrran till stugan. Vårt lilla Gökbo! Elsa och Selma följde såklart med. Har fått lugnande tabletter för Englands-resan som jag skulle testa på Elsa. Började med en tablett. det gick inte alls. Värre än nånsin jamade o skrek hon förtvivlad av känslan tabletterna gav henne.
Väl framme lyckades Selma sticka på utflykt allena. Nycklar borttappade. (Hittades senre gömda i gräset. Fisket gick sådär, jag fick med mycket tur 3 st strömmingar medan pappa inte fick nån. Under kvällen upptäckte vi att en av våra holkar hade gått sönder. "luckan" hade rasat ner. Oroade för eventuell ekorr- attack gick vi ut o satte upp den. Det fanns ju ungar i holken. Svart-vita flugsnappare. Tack o lov skrämdes ingen pippi så vi fick njuta av att se mor o far flugsnappare flyga fram o tillbaka med mat.
Nina försökte titta på bröllops "snabbisen" på tv men den blev störd av gräsklipparen så det hackade o pixlade i tv:n. =)

På hemresan hade Elsa fått 2 tabletter efter råd från vet Hellström. Det kan jag säga inte gjorde stor skillnad. *suck* Elsa klart påverkad men vägrade slappna av. Till slut när jag höll henne hårt mot mitt bröst med mina läppar på hennes huvud lugnade hon sig. det var så dags då...var ju nästan hemma. Hur sjutton ska detta gå??
Väl hemma däckade hon och sov läääänge.

28 maj 2010

Grattis min "lilla" Emmis!! 12 år


hemma igen! Klicka här för bilder...

haft en underbar vecka med mina älsklingar i England! tiden gick alldeles för fort!